Förra veckan fick Elin ett brev från sin kära barndomsvän Hannah. Säger man barndomsvän? De har känt varandra i en evighet i alla fall :) Hannah är en sån som alltid köper bra presenter och skickade ett fantastiskt fint mobilskal till Elin. Hon kan liksom inte vänta tills de ses utan måste skicka det i posten. Jättekul! Själv får jag aldrig tummen ur att skicka några brev som helst. Vykortet till mina föräldrar från Tromsø la jag på i Oslo en vecka efter att vi kommit hem. Oavsett, i Hannahs brev låg det, utöver mobilskalet, en liten annan grej och jag bara måste få citera en del av brevet...
"Meeen...Även lilla Clary (varför skrev jag lilla?!) Ska få en liten present :) Men för att det ska bli rätt måste ni tänka er tillbaka till hösten 2010. Den hösten var jag i Valencia och en regnig söndag gick jag och några kompisar och shoppade. Vi kommer till en smyckesaffär och går runt lite, hittar den gulligaste ringen jag sett, min kompis köper den och jag tänker att jag inte kan ha samma. Vi går därifrån och på vägen hem kommer jag på => Den ska ju Clary ha! Nästa vecka går jag tillbaka, men då är den borta. Här börjar letandet. Så fort jag varit någonstans och sett samma affär har jag gått in för att hitta den där ringen. Barcelona, Krakow...ingen kunde leverera. Jag trodde det var kört. Så, i våras när jag är i Warszawa, ser affären och går in...DÄR var den, jag var tvungen att köpa den, och är lycklig för att Warszawa är kvar i 2010...Nu vet jag att du, Clary, redan har massa ugglor, men tänk att det är vinter 2010 och du får ringen då...så kanske det funkar lite bättre.. :)
Såhär i efterhand kanske inte ringen uppfyller allt det jag kommer ihåg att den var, MEN det bara var tvunget att bli såhär, att du skulle få den..."
Hahaha kära du, jag blir rörd. Tusen tack! Den är väldigt söt, jag ska använda den flitigt.
Det fin fina mobilskalet!
/ / C
"Meeen...Även lilla Clary (varför skrev jag lilla?!) Ska få en liten present :) Men för att det ska bli rätt måste ni tänka er tillbaka till hösten 2010. Den hösten var jag i Valencia och en regnig söndag gick jag och några kompisar och shoppade. Vi kommer till en smyckesaffär och går runt lite, hittar den gulligaste ringen jag sett, min kompis köper den och jag tänker att jag inte kan ha samma. Vi går därifrån och på vägen hem kommer jag på => Den ska ju Clary ha! Nästa vecka går jag tillbaka, men då är den borta. Här börjar letandet. Så fort jag varit någonstans och sett samma affär har jag gått in för att hitta den där ringen. Barcelona, Krakow...ingen kunde leverera. Jag trodde det var kört. Så, i våras när jag är i Warszawa, ser affären och går in...DÄR var den, jag var tvungen att köpa den, och är lycklig för att Warszawa är kvar i 2010...Nu vet jag att du, Clary, redan har massa ugglor, men tänk att det är vinter 2010 och du får ringen då...så kanske det funkar lite bättre.. :)
Såhär i efterhand kanske inte ringen uppfyller allt det jag kommer ihåg att den var, MEN det bara var tvunget att bli såhär, att du skulle få den..."
Hahaha kära du, jag blir rörd. Tusen tack! Den är väldigt söt, jag ska använda den flitigt.
/ / C
1 kommentar:
Aha, där är mobilskalet. Alltså, jag har 300 olästa blogginlägg, jag har inte hunnit läsa någonting på flera veckor.. Trodde Elin snackade om ett annat mobilskal här om dagen.. :)
Skicka en kommentar