När katten är borta dansar råttorna på bordet

 

Man kan tro att jag och Clary tycker precis lika om absolut allting. Att vi aldrig är osams och vi har exakt samma smak på allt. Eftersom vi bor i hop, umgås jämt och när vi inte ses då ringer vi och smsar varandra hela tiden.
Det är ju inte alls sant, vissa saker gillar Clary som inte jag gillar och så tvärt om.
Vår störta olikhet är det här med filmtittandet. För Clary räcker det gott och väl med att se en film i veckan medan jag utan problem kan se tre filmer på en och samma dag (om jag inte jobbar då förstås).
Och så musiken, vi älskar båda att lyssna på musik och vi gillar till sådär en 90% samma musik, men så finns ju undantagen. Inte så att jag håller för öronen och skriker när Clary spelar Håkan Hellström eller att hon börjar gråta när jag lyssnar på Dolly Parton. Men ändå lite så där att den andre obekvämt skruvar sig, suckar och försiktigt ber om att få byta låt. Vårt stora problem är dock julmusiken. Tjena, vad vi gillar olika på denna fronten, vilket skapar problem så här i adventstider.
Så i dag, när Clary jobbar och jag ligger hemma i soffan och tar igen mig efter en magsjuke-episod, då passar jag på att lyssna på Chrille Sjögren, Carola, Adolphson & Falk, Jan Malmsjö, Tommy Körberg, Lill Lindfors, Loa Falkman och diverse annan gammal svensk smörig julmusik. Så får Clary lyssna precis hur mycket hon vill på Bing Cosby när hon kommer hem.

(och ja, jag vet att bilden inte har något med inlägget att göra, men den är ju bara så himla gullig)

/ / E