I landet där vi bor så är finns det två sporter; skidåkning och cykling.
Och så här i Tour de France-tider så går det liksom inte att undgå den sistnämnda och jag har i helgen gått en privatkurs i ämnet. Det jag har lärt mig och som jag fortfarande minns är detta:
- Är man proffcyklist är allting tillåtet, då får man t.ex. kasta skräp i naturen utan att behöva tänka på de söta ekorrarna och de små fåglarna och sånt där annat töntigt som har med miljön att göra.
- Thor Hushovd är en norsk cyklist och han har en favoritpizzeria.
- Efter varje etapp så delas det ut tröjor; etappsegrare, tour-ledare, dagens mest aggressive cyklare, klättringströja och typ hundra till. Männen som tilldelas de här tröjorna kan inte klä på sig själva (jag antar att det är för att de är så himla trötta efter att ha cyklat i typ fem timmar) så de behöver hela två snygga tjejer som gör det åt dem.
- Det går skitfort i nedförsbackarna!
- Cyklingssuportrar är sjukt uppfinningsrika. Det är som att de tänker att "Hmmm, vad är det mest ocykliga som finns? Ja, en krokodil...eller djävulen! Ja, jag klär ut mig till det och springer bredvid alla som cyklar! Eller så är jag helt naken!!"
- Har man en gul tröja och gul cykel så leder man hela skiten.
- Cyklar man in i taggtråd/piggtråd så har man sen inga byxor kvar.
- Det är okej att hålla sig fast i en bil och få fart med den så länge det är en "medicinbil".
- "Mediabilarna" däremot, de är livsfarliga!
Så vad säger ni, behöver jag en till kurs eller är jag redan nu en fullärd cyklistsupporter?
//E
2 kommentarer:
Du er nesten der! Bare husk en ting: man får ikke trøye for mest agressive rytter, man får bare et rødt start nummer istedet for hvit;)
Skit oxå! Jag som trodde jag hade full koll, förlåt :(
Skicka en kommentar